Rimbo

I samband med att postverket övertog ansvaret för kronobrevbäringen i Stockholms län med 1875 års ingång öppnades en poststation i Rimbo. Poststationen öppnades 1 januari 1875.

Vid prövning om poststationen fick behållas även efter att lantbrevbäring infördes, befanns det att frimärksuppbörden varit 450 kr under 1878, medan kostnaderna för poststationen kvarstod vid föreståndarens arvode, 250 kr. Marginalen var tillräckligt stor för att inte alls ifrågasätta någon indragning.

När den från Uppsala år 1876 öppnade järnvägen till Länna förlängdes till Norrtälje, gick det den 23 oktober 1884 på samma sätt som det ett drygt år senare skulle gå för till exempel Rö. Lantposstationsföreståndaren fick avstå från sin befattning och en poststation öppnades i stället i stationshuset.

Rimbo blev en järnvägsknut genom tillkomsten av Stockholm-Rimbo järnväg, som öppnades för allmän trafik den 21 december 1885, på den 56 km långa sträckan från Stockholm. En ny posttidtabell utfärdades att gälla från detta datum.

Järnvägsstationens karaktär av knutpunkt förstärktes med tillkomsten av Rimbo-Sunds järnväg i december 1898.

Skolläraren och klockaren Claes Conrad Ekberg anställd 1 januari 1875. Han bodde i Klockaregården. Posten kom med hästtransport från Stockholm genom Rimbo Gästgivargård.
Årslön: 250 kronor.

Handlande Samuel Fredric Grönholm, född 1848, anställdes 1882. Han tillhörde garvarsläkten Grönholm, kom från Fasterna 1882, död 20 april 1885. Bodde i Vallby, som arrenderades av hans halvbror, Thure Juhlin.
Årslön: 3 600 kronor.

Stationsinspektor Carl Fritjof Lundgren, född 21 maj 1840, anställdes 1 januari 1885.
Lundgren hade ett arvode för postsysslan uppgående till 600 kr om året. Han fick också ett biträdesanslag på 20 kr i månaden. Enligt poststyrelsens tilläggsbeslut den 7 oktober 1886 utbetalades också till tjänstgörande järnvägsbefäl en krona om dagen för posttransporter.
Lundgren slutade 30 september 1911.

Efter en tids vakans tillsattes med 1912 års ingång stationsinspektor Bror Axel Morin, född 11 juni 1880.

Trafiken ökade i så hög grad att det inte gick att förena post- och järnvägsgöromål under en och samma persons ansvar.

Som ensam ansvarig för posten tillsattes byråassistent Karl Robert J:son Littecke, född 12 juli 1886, 1 april 1917. Avträdde 30 september 1921.

Stationsmästare Helvig Dorotea Mörling, gift Eklund, född 6 februari 1897, anställdes 1 oktober 1921. Vikarierade 21 februari-30 september 1921.

Den positiva utvecklingen ledde till att poststationen kunde klassas som postexpedition från den 1 april 1935. Eklund, som hade blivit poststationsföreståndare 1 oktober 1921, fick nytta av befattnings statushöjning. Hon blev utnämnd till ”stationsmästare” vilket då var postverkets term för föreståndare vid postexpeditionerna.

Karl Harald Lundin anställdes 1963

1885 fick posten ett kontor i den nybyggda järnvägsstationen.

Dessförinnan hade posten, som tidigare, delats ut på kyrkbacken i samband med söndagarnas högmässa. Det var de mäktiga herrarna på Ekebyholm som ansvarade för dåtidens postala service i Rimbo.

Dela ut posten på kyrkbacken var rätt naturligt. Kyrkan var socknens medel- och samlingspunkt. Utdelningen skedde på söndagar, i samband med högmässan. Detta av två orsaker; dels var det den enda arbetsfria veckodagen, dels lockade det några extra själar till gudstjänstbesök.

Det här  postordningen hade rått länge i Rimbo. Hur långt tillbaka i tiden det sträcker sig finns inga exakta uppgifter om.

Enda skillnaden som öppnandet av en poststation innebar var att Ekebyholm befriades från sin tidigare skyldighet att köra posten mellan Rimbo och Stockholm.

En av de sista som körde post med häst och vagn till Stockholm var båtsman Johan August Lidman-Almgren, född 1859.
Som ung dräng, han tjänade som torpare på Ekebyholm, kände August stark oro och rädsla inför varje körning. Han hade att framföra en öppen vagn, dragen av ett par hästar, till sitt förfogande. Vagnen, och Postväskan, var  lastad med värdefulla saker.
I regel fanns det flera skålpund smör med från Ekebyholm till olika affärer i Stockholm.
Vägen slingrade sig genom djupa skogar. Där satt en ensam 15-åring mycket medveten att det var ett riskabelt företag.

Exakt vad som fanns i postväskan var alltid okänt för skjutskarlen. Väskan låstes omsorgsfullt av slottsherren på Ekebyholm vid avfärden, öppnades och länsades på sitt innehåll på postanstalten i Stockholm. Där sen returposten lades i väskan och låstes på nytt. Nycklarna till väskan förvarades på respektive ställe.

På vägen mellan Rimbo-Stockholm fanns under 1800-talets mitt fem krogar. För skjutskarlen var det ingen att glädjas över. Han hade i stället stränga förhållningsorder att inte stanna till vid någon krog. Risken bedömdes annars som stor att han skulle supa sig full eller att någon medvetet skulle fyllda honom.
Skjutskarlen hade med sig egen matsäck och inget starkare än lättöl att dricka. Sina matraster, och hästarnas, förlades mellan krogarna.
Förmodligen fortsatte Ekebyholm, genom kördagsverken, att frivilligt transportera posten till Stockholm och Rimbo även efter det att skyldigheten tagits bort 1875.
Ekebyholm förenade nytta med nöje. De var ju ändå tvungna att ofta köra in till Stockholm för att sälja smör och andra produkter, och då kunde postväskan lika väl hänga med, precis som tidigare.

Förmodligen var det, liksom före 1875, inspektor Wiman från Ekebyholm som ansvarade för söndagarnas postutdelning på kyrkbacken.De största postkunderna var Ekebyholm och socknens präst.

 1885 kom järnvägen till Rimbo och därmed var hästskjutsarna till Stockholm obehövliga.

Järnvägen mellan Norrtälje-Uppsala, över Rimbo, låg klar redan fyra år tidigare, 1881. Nu blev det poststation i järnvägsstationen. Inflyttningen var klar 21 oktober 1884. Där stannade posten i 31 år, fram till 1916. Det året flyttade poststationen över till det närliggande apotekshuset. Fem år senare var det dags för nästa flytt, denna gång till järnvägshotellets sydöstra flygel. Ut åkte  ölkaféet Flugan.

Även dessa lokaler blev med tiden alltför trånga, trots utökningar under åren. 1960 gick flyttlasset till det nybyggda Konduktören.

Redan under tiden i Järnvägshotellet anställdes den förste brevbäraren, 1930. Under 30-talet  tillkom ytterligare två lantbrevbärare.

Rimbos förste brevbärare, Martin Karlsson, som anställdes 1932, hade 65 kr i månaden för tre-fyra timmars jobb per dag, sju dagar i veckan.

Poststationsföreståndare

 År 1875 övertog Kungliga Postverket ”officiellt” posthanteringen i Rimbo och utsåg ”postmästare”. Tidigare hade postadressen för Rimbo varit: Rimbo, Stockholm.

Resgodsexpeditör

Herman Gottfrid Godhe. Född 1856 i Norrtälje. Flyttade 1886 till Rimbo, bodde i ”Posthuset”, sedermera kallat Gillestugan. Hans lön uppgick till 1.200 kr/år + arvode 251 kr och 60 öre

Brevbärare

Under 1800-talet omtalas brevbärare i Rimbo. Hur denna brevutbärning var organiserad är ej känt. Man känner namnet på några av de personer som innehade ”befattningen”

före 1840 Sven Gustav Lundström, Liesta

från 1840 Olof Jansson och Mats Andersson, Liesta

Från 1900-talet känner man en efterföljare till dessa, också hon från Liesta, nämligen ”Post-Lotta”

Fick sin ”krigsstämpel”, 1550, 430318.