Grisslehamn (Grislehamn)

Postkontoret öppnade 1 januari 1720 och höll öppet till 31 december 1873.

1756 förflyttades postkontoret till Byholma. Fungerade som postexpedition under tiden 1 januari 1874-31 december 1881.

Blev 1 januari 1882 postkontor.

Den 1 januari 1896 blev Grisslehamn poststation.

Postuppsyningsman i Väddö från 1686-09-01, som bodde i Gamla Grisslehamn, ett par mil söder om nuvarande Byholma kallades postuppsyningsmannen och postmästaren i Grisslehamn.

Sedan posthuset brunnit ned natten mellan 19 och 20 december 1754, flyttades postkontoret till Byholma (=nuvarande Grisslehamn).

Postkontoret hade stor betydelse för postutväxlingen med Åland, Finland och Ryssland.

Postbefordringen över Ålands hav verkställdes sedan gammalt av postbönderna i Väddö socken eller skeppslag. En postuppsyningsman anställdes i Väddö 1 september 1686. Denne bodde i ”gamla Grisslehamn, ett par mil söder om nuvarande Byholma”.

I staten för nämnda år var uppfört lön och expenser för ”Väddö, en postuppsyningsman”.

Måhända är detta anledningen till en uppgift  om ett postkontor benämnt Väddö, vilket 1720 skulle ha flyttats till Grisslehamn. Något postkontor benämnt Väddö finns dock icke omnämnt i handlingarna. Där talas redan från 1687 och oavbrutet hela tiden om postuppsyningsmannen och postmästaren i Grisslehamn.

1713 trafikerades linjen Grisslehamn-Eckerö av en postjakt, ”Hiorten” (II)

1719 uppbrände ryssarna posthuset i Grisslehamn och fem där befintliga postbåtar.

1722 anslogs medel till återuppbyggande av de av ryssarna nedbrända posthusen i Grisslehamn och Kastelholm.

1723 inköptes för linjen Grisslehamn-Eckerö två jakter ”Horn” (II) och ”Elisabet” till postjakter, den förra för 2.213 och den senare för 4.138 daler smt.

1724 indrogos postjakterna å linjen Grisslehamn-Eckerö och återupptogo postbönder trafiken å denna linje.

1725 anslogs 1.000 daler smt av postmedel till byggande av 21 båtar att användas vid postföringen över Ålands hav.

1727 anskaffades för linjen Grisslehamn-Eckerö två postjakter, ”Färdig” och ”Snäll”, för 6.000 daler smt vardera.

1729 indrogs postjakten ”Snäll” å linjen Grisslehamn-Eckerö.

1741 anskaffades för linjen Grisslehamn-Åland en ny postjakt, ”Två Bröder”, för 3.000 daler smt.

Sedan posthuset där lagts i aska natten mellan 19 och 20 december 1754, blev postkontoret enligt Kungl. Brev 3 juni 1755 flyttat till Byholma. Postkontorets benämning ändrades dock icke. Postkontoret indrogs 1 januari 1896.

1757 utsträcktes postföringen över Ålands hav från en till två gånger i veckan.

1764 anskaffades för linjen Grisslehamn-Eckerö för 14.000 daler samt en postjakt, som kallades ”Grisslehamnspostjakten”.

1776 anslogs 10.000 daler kopparmynt till posthusbyggnad å Eckerö, Åland.

1779 såldes den för linjen Grisslehamn-Eckerö anskaffade så kallade ”Grisslehamnspostjakten”, och fingo postbönderna sedan ombesörja postfarten å denna linje.

1789 uppställdes på Signhildsskär en kanon för signalering till de mellan Grisslehamn och Eckerö gående postjakterna.

1795  bestämdes att av arkivarie Abraham Niklas Edelcrantz uppfunna optiska telegrafapparaten skulle för de postjakterna som trafikerade linjen Grisslehamn-Eckerö, uppsättas vid Grisslehamn, Signhildsskär och Eckerö.

1796 igångsattes optisk telegrafering vid Ålands hav.

1808 uppbrände ryssarna vid Grisslehamn och Eckerö fyra postbåtar.

1808 upphörde användandet av de optiska telegraferna vid Ålands hav.

Göran Rimnius, 1686-1695. Student i Uppsala 1666. Han erhöll ”beställning” den 4 augusti 1686. Det heter i skrivelsen, att han var för några år sedan av landshövdingen beställd ”att vid Grisslehamn ha inspektion över färjeväsendet”; nu fick han ock beställa brev och skulle göra räkning därför. På ett i riksarkivet bevarat postpass har han skrivit sitt namn ”Jöran Rimnius”.

Abrahamn Alm, 1696-1717. Han kallas, åtminstone i åtskilliga skrivelser, uppsyningsman.
Född 1645, avled 1744. Son till företrädaren. Länsman, förut uppbördsskrivare. Fullmakt såsom postmästare 7 november 1717. Han begärde 1741 att få sin son Christian Gabriel till substitut och anförde därvid, att han i 42 år varit i ”Konungens och överhetens tjänst”. Presidenten A.J. von Höpken vitsordade hos överpostdirektören Alms ”oförtrutna nit, flit och uppmärksamhet” och framlade hans svårigheter med anledning av de dåliga och otillräckliga lokalerna.

Själv beskriver Alm vid ett tillfälle, att byggnaderna äro taklösa och att han ”vid ankommande regnskurar måste vid postens expedierande flytta från det ena rummet till det andra”. Under kriget bönföll Alm att ”få flytta sin fattiga hustru, barn och lilla egendom längre upp i landet”. Han skulle lämna kvar sin son Christian Gabriel.

Johan Jewert, 1745-1771. Född 1700, avled 24 september 1773. Namnet stavas även med G. Han begärde 6 april 1745 postmästartjänsten. ”Änkans nådår snart slut”. Han erhöll avsked från postmästartjänsten 1771.

Christian Gabriel Alm, 1771-1780. Son till postmästare Johan Alm. Född 7 juli 1723, avled 8 mars 1781. Hade sedan 8 september 1741 varit substitut för fadern samt skött tjänsten under moderns nådår. Postmästare 8 maj 1747 i Kastellholm, tillträdde den 31 maj 1771 i Grisslehamn. Avsked 1780.

Carl Fredrik Westerman, 1780-1792. Född 1732, avled 14 maj 1792. En dotter, Fredrika Regina, gift med faderns efterträdare.

Carl Erik Granström, 1792-1810. Född 31 december 1759, avled 17 juli 1828. Postmästare i Grisslehamn 5 juli 1792. Förflyttningen till Östersund den 24 februari 1810 skedde förmodligen utan framställning från Granström. I Grisslehamn anställdes – såsom vid det postkontoret sägs – en militär såsom postkommisarie. Överpostdirektören hemställde, att Granström skulle erhålla 150 Rdr för flyttningskostnader. På förslag av kanslistyrelsen ordnades så, att Granström fick behålla den lön han haft i Grisslehamn, 66 Rdr 32 sk. Postmästarlönen i Östersund skulle besparas.

Otto Henric von Fieandt, 2 juli 1810 – 1 november 1810. Född den 26 september 1762, avled 15 september 1823. När postgången med Ryssland åter öppnades (efter 1808-1809 års krig) ansågs nödvändigt att i Grisslehamn anställa en postkommisarie, vilket skulle icke blott expediera posten utan tillika ”ha ett vaksamt öga på allt vad vid denna gränsorten förefaller för att därom meddela vederbörande nödiga rapporter”. För befattningen skulle utgå ett arvode av 600 d:1r om året.

Det är denne överstelöjtnant von Fieandt som besjungits av Runeberg i Fänrik Ståls sägner.

Israel Unonius, 1810-1824. Född 1770, avled 23 februari 1824. Postmästare i Grisslehamn 30 november 1810. Student i Åbo 1788, fil. mag 1792, auskultant i Åbo hovrätt 1797, v. häradshövding 1799, fältsekreterare vid generalbefälet i Finland 1801, lagmans titel 1808, tullförvaltare.

Johan Leonard Pahl, 1824-1826. Född 1763, avled 11 juli 1826. Postmästare i Grisslehamn 31 augusti 1824.

Lars Ludvig Trafvenfelt, 1826-1832. Född 8 maj 1784, avled 28 december 1832. Lämnade det militära 1822 med överstelöjtnants avsked. Postmästare i Grisslehamn 14 september 1826.

Axel Gabriel Oxenstierna, 1833-1856. Född 18 april 1792, avled 18 maj 1874. Friherre, löjtnant vid Livregementets dragonkår 1815, ryttmästare 1820 och vid Jämtlands hästjägareskavdron 1822, major i armen 1827. Postmästare i Grisslehamn 15 juni 1833. Avsked 21 maj 1856.

Johan Fredrik Ekenstierna, 1857-1858. Född den 3 oktober 1801, avled 22 juli 1858. Major i armen 1838. Postmästare i Grisslehamn 12 maj 1857.

Mauritz Bogislaus Malmerfelt, 1858-1883. Född 18 juni 1807, avled 9 maj 1883. Major 1850. Postmästare i Grisslehamn 30 december 1858.

Gustaf Albert Klingbom, 1883-1893. Född 19 september 1848, avled 6 augusti 1927. Postmästare i Grisslehamn den 14 augusti 1883.

Fredrik Wilhelm Hacksell, 1893-1894, född 10 december 1854. Postmästare i Grisslehamn 12 juni 1893.Slutade 13 februari 1894?

Karl Franz Axel Palmborg, 1894-1925, född 26 september 1861. Postmästare i Grisslehamn 30 mars 1894. Han avled?

Samma dag, Palmborgs frånfällo, anställdes tullförvaltaren Frans Johan August Ulfsberg, född 27 augusti 1853. Årslön: 360 kronor.

Änkefru Louise Anderberg, född 21 juni 1846, anställdes den 1 mars 1902.
Årslön: 360 kronor.

Fröken Gunhild Karin Lovisa Anderberg, född 8 augusti 1883, anställdes 1 april 1927.

Elin Viktoria Pettersson, född 12 september 1896, anställdes 1 december 1928.

Maria Elvira Pettersson, född 14 augusti 1902 anställdes 1 januari 1938. Avgick med pension 1 november 1966.

Agnetha Gunnel Josefsson, född 9 oktober 1945, anställdes 1 juni 1967.

Läge: 100 meter från folkskolan.

Lokal: Ett rum med väntrum, lucka. Telefonväxelstation i samma lokal.

”Krigsstämpel”: 1546 M

Grisslehamns postkontor ligger på Björholma ägor och flyttades hit 1757 från det så kallade Gamla Grisslehamn, söder ut på Veda ägor, emedan hamnen därstädes var besvärlig. Ifrån detta postkontor, som inrymts i en ansenlig byggnad av sten, sker vanligen överresan till Åland. Väddö socken, som är skyldig att  överföra såväl posten som de resande, håller för detta ändamål sex större båtar och en mindre. Hemmanen äro indelade i 21 rotar vardera omfattande fyra mantal  som ställa åtta man till förfogande för överresan. Tre båtar äro frikallade från havsresor men deltaga i båtarnas utredning. Allmogen har tid efter annan erhållit flera kravbrev på åtskilliga friheter i anseende till det besvär, som nämnda skyldighet förorsakar.